Tidningen Vi skriver "en roman som går rätt in i hjärtat". Jag kan bara hålla med, nog kan man inte annat än känna sympati för Karl-Astrid som romanens huvudperson heter. Efter nio missfall eller "snedremsor" som kvinnorna på den tiden kallar det, blir hon äntligen gravid.
Hon föder sonen Eskil, som inte mer än hinner se sin mors ansikte innan personalen vill ta honom och skicka honom till "Krym" stället man skickar barnen som inte är eller ser ur som alla andra barn.
Men Karl-Astrid tänker minsann inte lämna ifrån sig sitt barn. Hon tar med sig Eskil hem och ger honom den kärlek som han förtjänar.
Romanen utspelar sig i 50-talets Stockholm och bygger på en verklig händelse.
Som läsare kan man inte annat än känna sig både tacksam och förundrad över synen hur synen på människor förändrats de senaste 50åren.
En bok som alla kan och bör läsa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar