tisdag 6 mars 2012

Uppdrag 4, F9:3

Denna gång ska det handla om språket. Det språk som författaren använder sig av när han eller hon skriver sina verk. Språket är ett viktigt verktyg för att fånga läsaren. Själv har jag några gånger lagt ifrån mig böcker då jag inte gillat sättet som författaren skriver på. En författaren har ju en slags konstnärlig frihet vilket ibland gör att språket i böckerna inte alltid följer de skrivregler och normer som gäller. Detta kan man som läsare gilla eller ogilla.

Språket kan vara detaljrikt, informerande och blommande där många ord används för att brodera ut texten men det kan också vara stramt och ganska korthuggna meningar.

Hur är språket i den boken som du läser? Är det lätt, svårt? Om det är en ungdomsbok som du läser, märker man på något sätt av det på språket? Ge gärna några konkreta exempel genom att citera några meningar ur din bok.

/Jennie

21 kommentarer:

  1. Kolla gärna in sätten som Jonas Hassen Khemiri skriver på in sin bok "Öga rött" för att få ett exempel på hur man som författaren kan leka med språket.

    Ett annat exempel är Jens Lapidus böcker, som Linus läser. Han skriver också på ett speciellt sätt, men det får Linus själv berätta mer om.

    SvaraRadera
  2. Eftersom min bok utspelar sig i en fiktions värld i framtiden kan språket vara lite annorlunda och svårt att förstå vissa ord. Största delen av boken är dock lätt förståeligt. Jag tycker författaren har hittat ett fantastiskt bra språk att uttrycka sig i för att fånga läsaren. Boken har många fans och anhängare runt om i världen vilket visar att boken har en bra handling inlindat i ett utvecklat lättsamt språk (oftast).

    Även fast det är en ungdomsbok (som även vuxna kan njuta av) känner jag inte i språkets uppbyggnad att det är speciellt ungdomligt. Språket är välvårdat med en del ''äldre'' ord.

    Nu är det såhär att jag har lånat ut min bok eftersom jag är klar, men jag tänkte dela med mig av några citat från den andra boken istället eftersom i den år språket lika välvårdat och ordentligt som i den första.

    Ett citat som jag tycker speglar språket i bokserien är denna; ''En kvinna ur betjäningen rusar fram för att hjälpa till, men Haymitch viftar godmodigt bort henne när han vingar iväg.'' Det kanske inte känns speciellt ordentligt men jag tycker det är en symbolisk mening för böckerna. Språket ser ut ungefär sådär genom alla böcker med undantag för några få meningar som innehåller en del annorlunda ord.

    Jag känner mig väldigt intresserad av böckerna, det är säkert mest för att dem har en spännande handling, men även dels för att språket fångar upp en på ett bra sätt. Man blir inte uttråkad för meningarna innehåller inte samma ord hela tiden utan de är varierande.

    Krya på dig igen Jennie!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I citatet ska det stå 'vinglar' fram inte 'vingar'. :)

      Radera
    2. Bästa citatet, Haymitch <3

      Radera
  3. Oscar H Nygård19 mars 2012 kl. 15:33

    Språket i Dracula är ganska komplicerat och är inte så enkel att förstå.
    Som jag nämnde förra gången så är Bram Stoker väldigt bra på att beskriva saker...
    Som följande mening:
    "Det mest underligaste folket vi såg var Slovakierna som var mer barbariska än dom andra, med deras stora cowboy hattarm stora påsiga smutsigt vita byxor, vita linnen och enormt tunga läder bälten, nästa en fot bred nitade med brons spikar."
    Kanske inte så imponerande, men JAG tycker det ger läsaren en bra bild på hur kläder kan se ut.

    SvaraRadera
  4. Språket i bok är modernt och ganska odetaljerat. Men i vissa scener är texten ändå detaljrik på vissa punkter. boken är lättförståelig och innehåller inga speciellt svåra ord som i som i boken Hungerspelen som jag precis har läst. Eftersom boken är fantasy så finns det mycket fantasybegrepp t.ex ``En gud bjuder oss på cheesebugare`` eller namnet halvblodskullen. Berättaren berättar texten i bilder som en film. Meningarna är både korthuggna och längre lite blandat. Berättelsen blandas med riktiga och fantasi platser hela tiden. Författaren tar ganska mycket inspiration och begrepp från grekiska mytologin. Det är ett högt tempo i berättelsen utan allt för mycket detaljer. Jag tycker om denna typ av text som inte är svår att förstå. Man fångas i boken och har svårt att sluta läsa.

    SvaraRadera
  5. Jane Fryyykelius26 mars 2012 kl. 14:09

    Hej,

    Språket i boken är ganska är lätt. Det kan förekomma svåra ord och meningar men dom förklarar oftast direkt.
    Jag tycker att man kan läsa denna bok i alla åldrar men man måste nog vara lite yngre för att hänga med! Men boken är nog skriven för ungdomar och man märker det också.

    SvaraRadera
  6. Författaren har ett väldigt säreget sätt att skriva på, påhittade ord och konstigt sätt att beskriva på. Han skriver mycket sånger och dikter för att beskriva olika karaktärers humör eller situationens känsla. Språket är väldigt flytande och påminner om hur poeter skriver dikter.

    Här är början på en sång/dikt som en ny karaktär vid Tommelom Bombadillo sjunger första gången man möter honom i boken: Hej dång, klinglång,ringe ding dång dillo!
    Dingelidång, hopp i språng , stolle stillo!
    Tom Bom, Stollen Tom, Tommelom Bombadillo!

    Det märks väldigt tydligt på språket att det är en vuxen bok. Det är mycket krångliga och gamla ord. Tålamod är något som krävs för att orka läsa den här boken, i alla fall i min ålder. Som tur nog är bokens handling så spännande att jag kan stå ut med författarens sätt att skriva på.

    SvaraRadera
  7. tjenare Jocke här :)
    orden i boken är lätt läst. Och språket är ungdomligt och med de så menar ja att dom flesta ungdomar kan läsa de.
    när författaren skriver så förklar han mycket i texten.

    SvaraRadera
  8. Hej.
    Språket i boken "Firman" är gammaldags men inte helt och hållet det finns inslag av nyare och äldre skrift men inte helt nytt som vi har i dagens läge men inte för gammalt heller.

    Boken är mycket beskrivande om vad somm händer en händelse som kan få plats i en mening kan han få till det till en hel sida med text.

    En sak med boken den är väldigt berättande som i denna mening "de låste efter sig, och han var någa med att följa henne igenom korridoren till hissen."

    SvaraRadera
  9. Gustav Helander27 mars 2012 kl. 09:41

    Harry Potter: Fenixorden är tydligen en ungdomsbok på grund av den medelstora storleken på texten och aningen lättförstådda språket.

    Ibland kommer fantasybegrepp som besvärjelser och vissa påhittade saker av J. K Rowling och då kan det bli lite komplicerat. Visst, man vet vad drakar och troll är men då det kommer in en massa andra varelser in i bilden blir det aningen virrigt.

    Språket är mycket varierat dock och väldigt intressant. Något unikt med Harry Potter böckerna som märker är att då en person i boken pratar med väldigt högljudd röst så blir texten annorlunda, den ändrar stil och är med stora bokstäver.

    Rowling skriver fantasirikt och man märker att hon har skrivit med intresse.

    Vet inte vad jag ska mer kommentera, antar att det här är tillräckligt

    Tack för mig!

    SvaraRadera
  10. Man märker att J.K Rowling har lagt ner mycket tid och passion i sitt skrivande dock förstörs känslan av atmosfären av den mycket dåliga översättaren. Jag har dock läst J.K Rowlings verk på engelska och då märker man varför så många där ute har blivit bort svepena in till den magiska känslan av att läsa böckerna.

    Hon har gjort en version för små barn och en för lite äldre personer. När de sitter och pratar och dricker whisky blir det en te-stund i den mer censurerade versionen.

    Översättningen är helt okej förhållande vis men också mycket illa en del stycken. Jag tycker om att J.K har hittat på mycket egna besvärjelser och platser som låter mystiska och spännande.

    Hon har lagom detaljerade meningar som beskriver känslor och akter. Det blir inte till en överdrift och det gör boken intressant och underhållande att läsa. Stor skillnad från Jan Guillou.

    Jag önskar dock att jag hade läst böckerna när jag var yngre för böckerna hade talat till mig mer då.

    SvaraRadera
  11. 39 ledtrådar boken utspelar sig på många olika ställen tillexempel Dan och Amys mormors hus och sådanna ställen men även runt om i världen. Det är riktiga världen ingen fantasi värld det står om. Man får egna bilder av att läsa boken.
    Tommy Gustavsson

    SvaraRadera
  12. Jag har inte riktigt tänkt på något speciellt sätt att skriva i den boken uppdrag 4
    Tommy Gustavsson

    SvaraRadera
  13. Det är inte speciellt mycket detaljerad text i boken.
    Tommy Gustavsson

    SvaraRadera
  14. uppdrag 5 39 ledtrådar . Det handlar om första ledtråden dem får när deras mormor dör då får barnen välja mellan första ledtråden eller 1 miljon dollar så de är spännande att få veta vad dom väljer då blev jag posetivt berörd.
    Tommy Gustavsson

    SvaraRadera
  15. Hela min bok är som en intervju, så allt är i en berättar form. Det växlar från person till person. Vissa talar ett lite svårare språk andra inte. Till exempel Andy Warhol talar ett mycket svårare språk än Joey Ramone eller Nico.
    Men allt är rätt lätt att förstå om man är en van läsare. Man borde inte läsa boken som första bok då kan det vara lite svårt att hänga med.

    hejdå.

    SvaraRadera
  16. Linus Karlsson10 maj 2012 kl. 15:43

    Ofan Jennie, nu satte du allt press på mig, det kan bli svårt men jag ska göra mitt bästa för att förklara språket. ;)

    Språket i boken är väldigt unikt och modernt, jag förstår att många kan ha svårt med det, men jag tycker att det är ett häftigt sätt att utrycka sig på. Istället för att använda långa meningar för att beskriva en plats, en person eller känsla så använder sig författaren flera korta meningar, struntar i vanliga skrivregler och även utanför dialogerna är språket formulerat så att det låter som om en person som pratar ”nysvenska”, och han använder ord och fraser därifrån.
    Han lägger till en del utländska utryck i sina meningar, inte bara Engelska utan också Serbiska och Spanska eftersom två av bokens huvudpersoner kommer är av latinskt ursprung. Här är ett litet utdrag ur boken jag tycker att ni borde få se för att förstå bokens språk ännu bättre:

    ”Back in business. Känslan som satt i länge: J-boy, styggaste gangstern i stan. El chorro. Ur askan i elden. Rest sig efter vad de trodde var en knockout. Hans liv pendlade mellan berättigat hat mot och koksförsäljning på hög nivå: Hatet mot Radovan och Co. De som spöat honom sönder och samman. Koksförsäljningen: Jobbet för Abulkarim. Men Jorge var planernas man, skulle knäcka Radovans Imperium en gång för alla. Se till att juggemaffioson blev inburad eller däckad för gott. Han behövde bara mer information och tid att planera. R:s dagar skulle komma. Jorgelito var fett säker.”

    Med detta sätt att skriva så tycker jag att man kommer närmare karaktärerna vilket gör boken extra ordinär.
    Ett sätt han skriver på som han använder som jag aldrig har sett förut är när han beskriver en person, sak, plats, tanke, situation mm. Först skriver han saken sen ett kolon och sedan ett antal korta ord för att beskriva saken. Inte så poetiskt kanske men jag gillar det.

    SvaraRadera
  17. Språket i boken Slash är lätt att förstå eftersom att det är detaljerat. Han har verkligen lyckats med sättet han skriver på och man märker att han lagt tid på de hela. Boken är nog mer skriven för ungdomar och vuxna, dvs att den inte är speciellt anpassad för yngre även fast att det är detaljerat så kan svåra ord uppstå vilken yngre kanske inte kan förstå.

    SvaraRadera
  18. Språket i min bok är väldigt simplet, inga konstiga ord eller något sånt. Vilket är bra för då fattar man ju enkelt vad man läser. Men språket är lite halvt detalj rikt. Man får iallfall veta det man behöver. Boken verkar vara skriven för ungdomar.

    SvaraRadera
  19. Jag skulle uppskatta att boken jag läser är från 12-årsåldern och uppåt. Språket är väldigt städat, det förekommer nästan inga slangord. Man märker knappt att det är en ungdomsbok (om man tittar på texten).
    Författaren har använt sig av ett språk som passar de flesta. Det enda speciella med språket är att det handlar mycket om övernaturliga varelser, främst vampyrer då.

    Jag anser att det hade varit roligare att läsa om författaren hade använt lite mer av sin personliga stil. Precis som Jan Guillou, han har en väldigt speciell stil att skriva på vilket gör det väldigt intressant att läsa. Men i denna bok märker man ingen egen personlig stil, vilket gör att det kan bli lite mindre intressant att läsa.
    Men eftersom jag tyckte att denna bok var så bra och spännande så spelar det inte så stor roll hur texten är upplagd i denna situation.

    Språket är inte särskilt detaljrikt, och det kan ju vara både positivt och negativt. En del personer gillar att skaffa sig en egen uppfattning om hur personerna/miljön ser ut. Medans andra vill att det mesta ska vara beskrivet i boken.
    Jag själv kan tycka att det är roligt att läsa både sorterna, men jag föredrar nog att bilda mig en egen uppfattning.

    Ett citat som representerar boken rätt bra är :
    "Om jag bara inte varit så rädd för att framstå som feg! Jag kunde ha gått, och då hade allting varit väl. Men nej, jag skulle låtsas vara tuff och sitta kvar hela föreställningen. Om ni bara visste hur många gånger jag önskat sedan dess att jag hade flytt så fort benen bar och inte vänt mig om en enda gång..."

    SvaraRadera